E-logger | Manualer | Forum

Inkoppling och felsökning av entrådsutrustning

Från Loggerwiki
Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

Inkoppling och felsökning av entrådsutrustning

Om entrådsutrustning

Entrådsutrustning ett svenskt ord för givare och moduler som bygger på Dallas Onewire-teknik. Att tekniken kallas Onewire beror på att datakommunikationen sker med en enda dubbelriktad ledare. Därutöver finns alltid en jordledare och oftast också en matningsledare som används för strömförsörjning, så i själva verket betyder Onewire att en kabel med två eller tre ledare används mellan logger och utrustning.

De flesta givare har något som kallas parasitläge där ledaren för strömförsörjning ansluts till jord istället för matning, varvid givaren då tar sin strömförsörjning från dataledaren. Fördelen med parasitläget är att vi kan använda en kabel med en ledare mindre. När till temperaturgivare till exempel skall blandas med moduler som kräver 12V kan vi använda en treledare för gnd, 12V och data där vi ansluter temperaturgivarna till bara gnd och data. Dessutom minimerar parasitläget risken för att förstöra temperaturgivare genom att av misstag ansluta ledaren för 5V matningsspänning till 12V.

Inkoppling av entrådsutrustning

All entrådsutrustning kan anslutas till valfri sensoringång på loggern, det vill säga Sensors 1, Sensors 2 eller Sensors 3. Utrustning av alla olika typer kan blandas fritt och anslutas var som helst på samma kabelslinga, detta gör det enkelt att lägga till fler mätpunkter i takt med att behov uppstår. Planerar ni för ett större nät med många temperaturgivare och moduler så ha i åtanke att fördela utrustningen - givarna och modulerna - jämnt över sensoringångarna. Dels gör det det lättare att koppla i och ur delar av nätet vid felsökning, dels finns en begränsning i hur långa kablar och hur mycket som går att ansluta samtidigt på varje sensoringång. Undvik att bygga in kablage och skarvar alltför svåråtkomligt. Blir det fel - på grund av exempelvis glappkontakt, fukt, åsknedslag eller dylikt - är det en stor fördel att kunna koppla i och ur bara delar av nätet för att felsöka.

De är viktigt att notera att olika utrustning har olika behov av matningsspänning och alltså måste anslutas till rätt plint på loggern, 5V eller 12V. Om en givare avsedd för 5V ansluts till 12V går den med största sannolikhet sönder. Notera också att Logger 3030 och Logger 1010 har lite olika ordning på signalerna på inkopplingsplintarna i jämförelse med Logger 2020, så om ni flyttar utrustning mellan loggrar, dubbelkolla att ni kopplar rätt.

Gör så här för att koppla in nya givare och moduler:

  1. Dra ut kabeln till nätaggregatet. Loggern skall alltid göras strömlös vid inkoppling av nya enheter.
  2. Lägg till en ny enhet i taget. Koppla aldrig in flera nya enheter samtidigt till loggern, utan bygg på med en enhet i taget och se att den nya enheten detekteras innan ni kopplar in nästa. Detta för att undvika en situation där mycket kopplats in på en gång och ingenting verkar fungera.
  3. Varje gång logger loggern startas om söks givaringångarna av efter nya och befintliga givare, därefter visas antal ansluta givare respektive moduler, samt antal felaktiga givare respektive moduler. När den första temperaturgivaren kopplas in till loggern skall alltså loggern visa att där finns en ansluten givare då den startas. När nästa givare kopplas in skall loggern visa två anslutna givare osv.
  4. Om en ny givare eller modul inte visas vid loggerstart så dubbelkolla att den är korrekt ansluten, de allra flesta problem beror på felaktig inkoppling.

Faktorer som påverkar givarnätets funktion

  1. Antal givare/moduler, fler betyder känsligare nät
  2. Längden på kablaget, längre betyder känsligare nät
  3. Antalet skarvar, fler betyder känsligare nät, lödningar är bättre än skruvplintar, skruvplintar är bättre än kontakter
  4. Var förgreningarna sitter, undvik förgreningar som delar sig i flera exakt lika långa kablar
  5. Typ av kabel, lägre resistans och kapacitans är bättre, partvinnat (data & jord i samma par) är bättre än icke-partvinnat, tätare tvinning är bättre än gles tvinning
  6. Impedansanpassning av kablaget, ett motstånd på 70-100 ohm mellan dataingången på loggern och givarnätet kan ibland göra skillnad. Motståndet ansluts enligt följande: Koppla loss den kabel som sitter ansluten till data. Anslut den nyss lossade kabeln till ena änden av motståndet. Skruva fast andra änden av motståndet i polskruven.

Flytt av givare mellan sensoringångarna

Vid flytt av givare från till exempel sensoringång ett till sensoringång två måste loggern nollställas. Loggern håller reda på vid vilken senoringång den hittat vare givare, det går därför inte att flytta en givare från ena sensoringången till den andra med mindre än att loggern nollställs. Om loggern inte nollställs kommer loggern att indikera fel vid varje omstart (se manualavsnitt Givar- och modulfelslarm vid start), dessutom kommer en givare som är registrerad på en sensoringång inte kunna hittas på en annan sensoringång.

Byte av trasig givare

Varje givare är unik och loggern håller reda på att alla givare fungerar. Det medför att om en givare går sönder, tas bort och ersätts med en ny, så behöver loggern nollställas för att inte loggern skall larma för givaren som tagits bort. Om loggern inte nollställs kommer loggern att indikera fel vid varje omstart (se manualavsnitt Givar- och modulfelslarm vid start).

Vid problem med entrådsutrustning

Om en givare eller modul inte längre fungerar, prova starta om loggern. Varje gång logger loggern startas om söks givaringångarna av efter nya och befintliga givare, därefter visas antal ansluta givare respektive moduler, samt antal felaktiga givare respektive moduler. Om givaren eller modulen markeras som felaktig vid loggerstart behöver givare och kablage felsökas.

Är det en specifik givare eller expansionsmodul som ger problem, prova att köra loggern med bara just den givaren eller expansionsmodulen inkopplad. Är det flera givare eller moduler som inte fungerar som de skall, försök ringa in problemet genom att stegvis koppla ur delar av ditt givarnät för att se om det fungerar bättre med färre anslutna givare.

Den vanligaste orsaken till givarproblem är glappkontakt i plintar, skarvar eller lödningar. Det behöver nödvändigtvis inte vara just den eller de givare som indikerar problem som har dålig kontakt utan det kan vara dålig kontakt vid någon annan givare som orsakar felet.

Glöm inte att kontrollera kablaget i hela dess längd, det har hänt mer än en gång att folk glömt bort att det faktiskt är mer inkopplat än vad man trott och att felet suttit där.

Vissa plintar sluter inte helt tätt trots att polskruven dras i botten. För att få god kontakt kan tunnare ledare därför behöva tvinnas, vikas dubbelt eller tredubbelt och sen tvinnas igen så att ledaren blir så pass grov att plinten klämmer åt ordentligt. Finns tillgång till lödpenna, avsluta med att förtenna den tvinnade ledaren innan den stoppas i plinten.

Den näst vanligaste orsaken till givarproblem är utformningen av givarnätet (dvs. kablaget med givare och ev. expansionsmoduler), läs igenom avsnittet "Faktorer som påverkar givarnätets funktion" ovan.

En annan relativt vanlig felkälla är fukt som letat sig innanför isolering och krympslang.

Ytterligare ett problem som kan uppstå är att givare och moduler inte får den spänning som behövs för att driva dem. Har du tillgång till en enkel voltmeter (går köpa för för en liten peng hos exempelvis Jula eller Kjell) kan du enkelt själv mäta upp spänningarna från loggern. Mät på den givaringång där problemet ligger och kontrollera att spänningarna är rätt. Om någon spänning inte är som den skall, koppla ur alla givare från loggern, vänta sedan 3 minuter så att överbelastningsskyddet i loggern hinner återställas och mät på nytt, är spänningen nu som den skall är något av det inkopplade felaktigt. Tänkbara orsaker är till exempel kortslutning i kabel, felvänd givare eller försök att strömförsörja annat än loggerns standardgivare via loggern.

Flera gånger har givarproblem uppstått på grund av trasig +12V nätdel till loggern. Det är inte säkert att nätdelen är hel även om ett mätinstrument visar att den ger +12V ut, en trasig nätdel kan ge till synes rätt spänning, men spänningen kan vara brusig och brus kan störa givarnas kommunikation. Enda sättet att säkert se om en nätdel är hel är att koppla upp den mot ett oscilloskop där det går att se om spänningen brusar eller ej. Har du tillgång till en annan +12V nätdel som ger minst 500 mA så prova gärna med den.

Manualer