Klimatberäkningar

[Dadid]

Temp och RF utgör ett bra underlag för bedömning av klimat ur ett fuktperspektiv. Slutprodukten kan dock förfinas ytterligare genom att Temp & RF räknas om till ånghalt (g H2O / m3 luft). Denna siffra är ytterst nyttig när två klimat skall jämföras för att exempelvis fukttillskott skall kunna åskådliggöras.

Ex

Ute: 2grader, 99% RF = 5,5g/m3
Inne 22grader, 40% RF = 7,8g/m3

Följande kan utläsas:
99% RF är inte alltid fuktigt sett till den verkliga mängden vatten i luften.
Fukttillskottet inomhus i det aktuella fallet är 2,3 g/m3 luft, vilket kan anses vara normalt men inte jättelågt.

Att möjliggöra ånghaltsberäkningar i e-logger vore toppen. Med hjälp av dem kan man exempelvis enkelt bedöma hur väl ventilationen tar hand om fukttillskottet, om torkklimatet under byggtiden är tillräckligt etc.

Mer om ånghalt och fuktbelastningar står att läsa här: http://www-v2.sp.se/energy/ffi/boende_fukt.asp

Själva beräkningen är lite långdragen, men torde inte vara omöjlig att peta in i programmet. Nedan redovisas formeln så som den kan se ut i excel där Temp och RF matats in:

Först beräknas Mättnadsånghalten: =OM(Temp<0;(4,689*(1,486+(Temp/100))^12,3)*(18,02/(8314,3*(273,15+Temp)))*1000;(288,68*(1,098+(Temp/100))^8,02)*(18,02/(8314,3*(273,15+Temp)))*1000)

Från ovanstående ges ånghalten enligt: =Mättnadsånghalten*(RF/100)

Hopskrivet till endast en formel: =(OM(Temp<0;(4,689*(1,486+(Temp/100))^12,3)*(18,02/(8314,3*(273,15+Temp)))*1000;(288,68*(1,098+(Temp/100))^8,02)*(18,02/(8314,3*(273,15+Temp)))*1000))*(RF/100)


/David

[Andreas]

Nej det är inte alls omöjligt att ordna, skall definitivt ta en närmare titt på detta vid tillfälle. Tack så mycket, uppskattar verkligen den här typen av inlägg!

[Dadid]

Kul när ens egna nörderier kan trigga andra :-)

/David

[Dadid]

Snyggt Andreas!

Version 2 av detta torde vara att utifrån två beräknade kanaler (ex. Ånghalt 1 & Ånghalt 2) beräkna fukttillskottet (Ånghalt 1-Ånghalt 2) och kanske rent av kunna erhålla ett larm utifrån detta.
Tänkbara scenarios: Fukttillskott på vind, i krypgrund och i olika byggnadsdelar.

Vips åskådliggörs om det är någon särskild drift- eller klimatsituation som skapar peakar eller om ventilationen generellt är underdimensionerad.
Under uppförande av byggnader kan torkklimatet optimeras så att peakar kan kapas genom forcerad ventilation.

Mvh

David

[Andreas]

Tack för återkopplingen!

Att beräkna fukttillskott blir snart möjligt då det kommer beräknade kanaler för differens.

Att ordna larm för detta är knepigare, systemet är konstruerat så att larmgränser kontrolleras i själva loggern, det betyder att i så fall skulle hela fukttillskottsberäkningen behöva göras i själva loggern. Inte omöjligt men besvärligt.

[Dadid]

Suveränt.

Larmet får vi klara oss utan. Gott nog så här långt!

/David

[Andreas]

Nu finns beräknad kanal för differens som bör fungera med två beräknade kanaler för ånghalt.

[Dadid]

Elegant.
Det blir till att komplettera med nya Temp/RF-givare... Ser ut som o årets julklapp kommer från Energibutiken...

/David

[JWS]

Jag är tyvärr nybörjare på det här, skulle jag kunna använde det ni presenterat ovan för att beräkna daggpunkt vid råsponten på vinden? Jag har nu loggning av temp och RH på vinden, samt ytterligare en tempgivare för att på sikt se hur klimatet på vinden varierar. Detta för att bedöma behovet av ventilation då jag precis byggt nytt tak. Om så inte är fallet, går det att lägga in en formel för daggpunktsberäkning i e-logger?

/Jens

[Dadid]

Jag har faktiskt aldrig kikat på beräkning av daggpunkt. I de instrument jag brukar använda syns den direkt. Vid googlande framgår att andra har hittat nån formel som de använt vid programmering.

Varför vill du se daggpunktstemperaturen? Den visar ju bara vid vilken temperatur luften du mätt temp och RF i kondenserar. Kritiskt RF anges schablonmässigt till ca 75-80 % beroende på temperatur.

De gånger jag är intresserad av just daggpunktstemperaturen är när jag söker köldbryggor, dvs ytor som är betydligt kallare än omgivningen. Exempelvis kan detta vara intressant när man kikar på spaanläggningar och inte vill ha kondensutfällning på fönster, dörrar, nischer etc.

Det som jag tycker är mer intressant i ditt fall, dvs på en kall vind är att kika på fukttillskottet och RF.
DVS logga temp och RF ute, inne och på vinden (på vinden vill man helst mäta allmänt i luften, samt i närheten av takfötterna i två vädersträck.
Genom den presenterade ånghalten ser du om du har ett fukttillskott på vinden gentemot ute och inne.
Om ånghalten på vinden följer den inomhus finns det luftotätheter från boendeutrymmet. Om den snabbt pendlar i takt med utomhusluften står vinden i direktkontakt med utomhusluften.
Ånghalten visar alltså om det föreligger fukttransport. RF å andra sidan pekar på hur nära daggpunkten luften befinner sig, så med hjälp av dessa båda parametrar anser jag att du får en väldigt god bild av vindsklimatet och eventuella risker.


Det som diskuteras mycket idag och som förmodligen inspirerat dig att göra mätningarna är att utomhusluften i hus där vindsbjälklaget är helt lufttätt fungerar som fuktkälla, dvs ökad ventilation av vinden leder stundtals till uppfuktning av vind och råspont. Skadorna uppstår främst längs takfoten där den fuktiga utomhusluften kommer in och inte har hunnit värmas upp. Om taket exempelvis är täckt av svart plåt blir strålningsutbytet mot natthimeln avsevärd med resultatet att Råspontens undersida kan vara mer än 10 grader kallare än utomhusluften. Råsponten fungerar då som....en avfuktare av den inkommande luften... och kondens fälls ut.

Kontentan av ovanstående är att kallvindar inte bör ventileras. Dock kan även detta leda till bekymmer. Dels om vindsbjälklaget inte är helt lufttätt men framförallt när byggfukten initialt skall torkas ut. Med en helt stängd vind krävs ofta aktiva torkåtgärder initialt, beroende på vilken årstid huset uppförs.

Vill man veta mer om hur kallvindar verkligen fungerar rekommenderar jag att man googlar på just "kallvind" och "Angela Sasic", "Ingemar Samuelsson" "eller Carl-Eric Hagentoft".

/David