 Visa inlägg
|
|
Sidor: 1 2 [3] 4
|
|
32
|
E-logger®, Logger 2020, Logger 3030, Logger 1010 & LoggerSoft / Hjälp / SV: Logger 2020 ingen kontakt med E-logger efter kraftavbrott
|
skrivet: 2011-12-01 23:48
|
|
Hänt igen. Förmodligen har strömmen till routern brutits tillfälligt.
Loggern tilldelades en ny IPadress och Error #5 dök upp
Ställde in rätt IP i routern.
Låste 192.168.1.3 till loggern för att minska risken för framtida fadäser.
När jag tittar på attached devices i routern syns loggern korta stunder, men hoppar ur igen. Tror det sker regelbundet i takt med loggerns återanslutningsförsök. Den ser ut att dyka upp vid nedräkningssiffra ca 10 och försvinner när nedräkningen nått noll.
Loggern och bryggan har startats om efter routern.
|
|
|
|
|
33
|
E-logger®, Logger 2020, Logger 3030, Logger 1010 & LoggerSoft / Önskemål / SV: Klimatberäkningar
|
skrivet: 2011-12-01 23:02
|
|
Jag har faktiskt aldrig kikat på beräkning av daggpunkt. I de instrument jag brukar använda syns den direkt. Vid googlande framgår att andra har hittat nån formel som de använt vid programmering.
Varför vill du se daggpunktstemperaturen? Den visar ju bara vid vilken temperatur luften du mätt temp och RF i kondenserar. Kritiskt RF anges schablonmässigt till ca 75-80 % beroende på temperatur.
De gånger jag är intresserad av just daggpunktstemperaturen är när jag söker köldbryggor, dvs ytor som är betydligt kallare än omgivningen. Exempelvis kan detta vara intressant när man kikar på spaanläggningar och inte vill ha kondensutfällning på fönster, dörrar, nischer etc.
Det som jag tycker är mer intressant i ditt fall, dvs på en kall vind är att kika på fukttillskottet och RF.
DVS logga temp och RF ute, inne och på vinden (på vinden vill man helst mäta allmänt i luften, samt i närheten av takfötterna i två vädersträck.
Genom den presenterade ånghalten ser du om du har ett fukttillskott på vinden gentemot ute och inne.
Om ånghalten på vinden följer den inomhus finns det luftotätheter från boendeutrymmet. Om den snabbt pendlar i takt med utomhusluften står vinden i direktkontakt med utomhusluften.
Ånghalten visar alltså om det föreligger fukttransport. RF å andra sidan pekar på hur nära daggpunkten luften befinner sig, så med hjälp av dessa båda parametrar anser jag att du får en väldigt god bild av vindsklimatet och eventuella risker.
Det som diskuteras mycket idag och som förmodligen inspirerat dig att göra mätningarna är att utomhusluften i hus där vindsbjälklaget är helt lufttätt fungerar som fuktkälla, dvs ökad ventilation av vinden leder stundtals till uppfuktning av vind och råspont. Skadorna uppstår främst längs takfoten där den fuktiga utomhusluften kommer in och inte har hunnit värmas upp. Om taket exempelvis är täckt av svart plåt blir strålningsutbytet mot natthimeln avsevärd med resultatet att Råspontens undersida kan vara mer än 10 grader kallare än utomhusluften. Råsponten fungerar då som....en avfuktare av den inkommande luften... och kondens fälls ut.
Kontentan av ovanstående är att kallvindar inte bör ventileras. Dock kan även detta leda till bekymmer. Dels om vindsbjälklaget inte är helt lufttätt men framförallt när byggfukten initialt skall torkas ut. Med en helt stängd vind krävs ofta aktiva torkåtgärder initialt, beroende på vilken årstid huset uppförs.
Vill man veta mer om hur kallvindar verkligen fungerar rekommenderar jag att man googlar på just "kallvind" och "Angela Sasic", "Ingemar Samuelsson" "eller Carl-Eric Hagentoft".
/David
|
|
|
|
|
36
|
E-logger®, Logger 2020, Logger 3030, Logger 1010 & LoggerSoft / Önskemål / SV: Klimatberäkningar
|
skrivet: 2011-11-22 13:57
|
|
Snyggt Andreas!
Version 2 av detta torde vara att utifrån två beräknade kanaler (ex. Ånghalt 1 & Ånghalt 2) beräkna fukttillskottet (Ånghalt 1-Ånghalt 2) och kanske rent av kunna erhålla ett larm utifrån detta.
Tänkbara scenarios: Fukttillskott på vind, i krypgrund och i olika byggnadsdelar.
Vips åskådliggörs om det är någon särskild drift- eller klimatsituation som skapar peakar eller om ventilationen generellt är underdimensionerad.
Under uppförande av byggnader kan torkklimatet optimeras så att peakar kan kapas genom forcerad ventilation.
Mvh
David
|
|
|
|
|
40
|
E-logger®, Logger 2020, Logger 3030, Logger 1010 & LoggerSoft / Önskemål / SV: Mögelrisk och förbrukningsisopletter
|
skrivet: 2011-11-16 10:24
|
Fast varför vill du ha högre upplösning än dagar på ett årsdiagram? Det handlar ju ändå om exponeringstid och om då delar av dagar under året ligger för högt, är det så intressant?
Jo, upplösningen sett ur ett mögeltillväxtperspektiv blir då lite dålig är jag rädd. Vid riktigt "gynnsamma förhållanden" kan tillväxt ske redan efter ett dygn. Det innebär att i en byggnadsdel där temperaturen under delar av året varierar stort över ett dygn, syns inte risken i ett dygnsmedelvärde. OBS Dygnsmedelvärde är naturligtvis bättre än inget, men om det inte innebär några större eftergifter förordar jag lite tätare mätningar.
Gör sig inte timupplösning bättre i samma diagram men då man istället för att visa ett helt år till exempel visar en månad?
Finns möjligheten att visa dygnsmedel på årsdiagram och tätare i ett månads/vecko/etc-diagram, kan detta vara en mycket bra väg att gå!
Har du någon tanke om hur detta skulle kunna göras?
Inte i dagsläget. Skanska har utarbeat en metod de kallar m-modell, men den bygger på en Wufiberäkning, vars resultat man kopplar till exponeringstiden så att en mögelriskfaktor presenteras. Detta verkar lite för krångligt för e-logger...
Ett sätt att gå bakvägen torde vara att på något sätt logga hur många mätvärden som hamnar inom olika tillväxtindexområden i ett diagram och att balansera detta med en faktor som ges av att resultatet samkörs mot beräkningar i befintliga program. Som du hör är detta inget jag fördjupat mig i utan hittills har jag glad i hågen använt mig av de program som presenterats och utvecklats de senaste åren. Min spontana tanke var att det vore oerhört smidigt att direkt i loggningsresultatet kunna se någon form av visuell antydan om hur klimatet är i förhållande till kända risknivåer. Jag tror att detta är en himla bra funktion som mig veterligen ingen erbjuder i dagsläget. När man loggar idag måste således resultatet bearbetas innan samma överskådliga bild kan presenteras.
Det lät som en bra idé!
Tack, det låter trevligt, vi får se om det behövs framöver när det börjar bli skarpt läge.
mvh David |
|
|
|
|
43
|
E-logger®, Logger 2020, Logger 3030, Logger 1010 & LoggerSoft / Önskemål / SV: Mögelrisk och förbrukningsisopletter
|
skrivet: 2011-11-15 10:28
|
Vad gäller "mögeldiagrammet" lyfter du en tanke som jag inte funderat på. Din beskrivning är korrekt bortsett från en detalj, och den blir lite viktig i sammanhanget. Varje mätvärdesnotering bildar en punkt ex 50% RF, 20 grader. Tidpunkten är oväsentlig precis som i förbrukningsexemplet. Nu är det kanske lite väl ambitiöst att presentera precis varje mätvärde i diagrammet. Man bör nog se hur många mätvärden som är möjliga att presentera över ett år. 1 per dygn tycker jag är för klent, men en varannan timma eller möjligen var 4:e timma? Jag fann ett gammalt nyhetsbrev som ganska tydligt beskriver upplägget: http://www.akkonsult.com/files/aktuellt__mars_2008.pdfDe referenskurvor jag föreslår är de som kallas Lim 1 resp. Lim 2. Bristen i presentationssättet är att exponeringstiden inte finns med. Detta kan man möjligen kika på framledes, men då börjar det bli lite komplext. Att visa "prickarna" på ett chart med en begränsningskurva som anger en gräns mellan tillväxtvänligt och säkert klimat är en mycket bra start som jag tror på ett lättbegripligt vis kan visualisera ett eventuellt problem och eller verkan av en åtgärd. En bonusfunktion skulle kunna vara att utöver varje mätprick presentera månadsmedelvärden. . . Mvh David Vill någon resonera kring detta per telefon går det bra att kontakta mig via ett privat meddelande först. |
|
|
|
|
44
|
E-logger®, Logger 2020, Logger 3030, Logger 1010 & LoggerSoft / Önskemål / SV: Mögelrisk och förbrukningsisopletter
|
skrivet: 2011-11-14 21:52
|
Hej. Jag måste erkänna att jag inte är säker på nomenklaturen. Personligen kallar jag det för isopletter och söker jag på diagram + isoplet på google, verkar jag inte helt ensam. När det gäller förbrukningen tycker jag att det finns en poäng i att presentera olika år med olika färg, symbol etc så som jag gjort i mitt exempel. Då jag inte känner till begränsningar och möjligheter i anslutning till logger 2020 och webtjänsten utgår jag som vanligt från att det endast finns möjligheter i programeringsvärlden:-) Vad gäller mögel rekommenderar jag en flukt här: http://issuu.com/byggteknikforlaget/docs/4-09/search?q=wufi%20bio begränsningskurvan jag rekomenderar syns i figur 2 på sidan 37. Jag skall kolla så att ingen anser sig ha copyright på den (föga troligt) annars får vi anända Virtanens material. I övrigt plottas temp / RF som punkter i ett chart med temp på x-axeln och RF på y-axeln så som kan antas utifrån det bifogade exemplet. I artikeln beskrivs fördröjningar hos nyvaknade mögelsporer. Jag föreslår att ni ej fördjupar er i detta utan se det som en inbyggd säkerhetsmarginal. Under arbetstid skall jag se om jag finner något exempel på hur det kan se ut.. /David |
|
|
|
|
